Rosa Bandetgalan
Ligger i soffan och kollar på Rosa Bandetgalan. Och lipar. Såklart. Känslig som man är. Men jag kan liksom inte hindra tårarna. Tycker det är för jävligt. Cancer i alla dess former tar så fruktansvärt många liv... Och det finns så nära i ens vardag... För bara några månader sen dog min morfar i cancer, har en kompis vars syster har cancer, en släkting jag träffade idag - hans sambos mamma dog i cancer för bara någon dag sen... Det är så många i ens närhet som drabbas... För jävligt...
Kommentarer
Trackback